Hej! Hittade din sida och hittade så många svar jag sökt. Jag har träffat en man under ett års tid som definitivt är otrygg undvikande. Jag har varit så förvirrad, arg, glad ledsen. Han försvinner, kommer tillbaka, lovebombar och avslutar. Varenda gång jag känner att vi kommit varandra lite närmare tar han avstånd. Varje gång vi inte setts på länge längtar han så mycket. När vi väl har setts och allt känns bra försvinner han och avslutar igen. Märker ångesten i honom som kryper på, oftast efter sex. Han blir en annan person och obehaget kryper i honom. Nu vill jag bemöta på ett annat sätt, visa att jag finns kvar och går att lita på och tycker om honom. Men brottas med känslan av att tillåta mig själv bli dåligt behandlad och utgå ifrån hans behov istället för mina. Tacksam för svar!!
Svar:
Börjar med en stärkande sanning innan vi djupdyker ner i din utmanande verklighet: The way you treat yourself sets the standard for others.
Du brottas med känslan av att bli dåligt behandlad när du utgår från hans behov istället för dina egna. På ett sätt känner jag mig överflödig i att ge dig ett svar på ditt meddelande för du gör det så vackert själv. Vad händer om du vänder på den meningen, om du utgår från dina behov - får kanske andra människor en möjlighet att behandla dig som du önskar?
Det är inte min mening att bli filosofisk, jag ska i allra högsta grad ge min input på denna åh-så-vanliga dynamik. Men först, behöver vi set some things straight.
Är det verkligen ett klassiskt exempel på en otryggt anknuten person du har att göra med? Det låter ju onekligen så på dina beskrivningar - utan att jag känner varken dig, motparten eller dynamiken tillräckligt väl. Men vi kan inte veta om denna man är otryggt anknuten, hans beteenden är för oss en gåta. Du tolkar situationen som att din dejt är otryggt anknuten för att förstå dig på det annars oförklarliga beteende han ägnar sig åt. Du ser och känner saker som skaver i dig som du inte förstår meningen med (för du hade aldrig gjort så, eller hur?) i ett försök att förstå det drar du vissa slutsatser - något som säkert skänker lite tröst och hopp. För när vi förstår vad det är för typ av problem vi har framför oss, kan vi också göra en plan för hur vi ska agera och sedan verka på jorden för att få det önskade resultat vi vill se.
Men vad är det egentligen för resultat du vill se? Eftersom att du inte riktigt skrivit ut det kommer jag att killgissa mig till att du vill: att han väljer dig för att du ska få känna frid, lycka, kärlek, tillhörighet, tillgivenhet, trygghet etc. Känselförnimmelserna i din kropp är alltså det du vill ha, och just nu är din plan för att känna dem att han (som emellanåt lyckas ge dig dem) väljer dig helt och fullt.
Utgångspunkten i mitt svar blir därmed: vi vet inte säkert om han är otryggt anknuten. Om jag hade formulerat ett svar till dig nu som grundade sig i hans anknytning hade jag mer gett dig en snuttefilt att vila dig mot, det hade gett dig hopp, lite trygghet, en plan framåt för vad du borde göra - men det hade inte gett dig verktygen för att med säkerhet nå det du önskar. Jag hade gett dig en dröm, och sådana svar betalar många dyra pengar för.
Hur löser vi gåtan som den här mannen är?
Det gör vi inte. Andra människor kommer för evigt att vara gåtor för oss. Även om vi varit gifta i 50 år kan motparten när som helst förändras, göra något den aldrig tidigare gjort, och gå. Det vi kan betrakta i din situation är att han redan går. Om och om igen. Varför han gör det vet förmodligen ingen. Att stämpla honom som otryggt anknuten må vara rätt eller fel, men det tar inte bort från vad han gör och hur han får dig att känna här och nu. Jag är mer intresserad av det senare - dig och dina känslor, snarare än vad hans anledning till att gå är.
Om resultatet du söker är: frid, lycka, kärlek, tillhörighet, tillgivenhet och trygghet som jag tidigare gissade mig till. Så kan du nå dit utan att lösa gåtan och utan att manipulera dig själv eller honom till att ge dig det du vill ha - och det kommer att spara dig enormt med tid och obehag.
Omformulera ekvationen
Om din dröm är:
Känslor i kroppen av frid, lycka, kärlek, tillhörighet, tillgivenhet och trygghet
Och du bestämt dig för att vägen för att känna dessa känslor är:
En lycklig relation
Och din enda chans till lycklig relation är:
Mannen i fråga
Så är det inte svårt att föreställa sig att mannen i fråga blir jävligt väsentlig för att du ska nå ditt mål. Det genererar känslor av frustration, desperation och en ohygglig rädsla när du inte når dit. Allt hänger på den här otroligt viktiga detaljen. Men han är just det, en detalj.
Verkligheten som du ser den just nu är:
Att mannen i fråga inte ger dig en lycklig relation, så du sitter fast i en olycklig variant av situationship vilket får dig att känna motsatsen till det du vill känna - dvs förvirrad, arg, ledsen och orättvist behandlad.
Det blir diskrepans mellan det du önskar och det du har framför dig. Du lever just nu inte i den verklighet du önskar se - det genererar skav, och desto mer du betraktar ditt skav - desto mer skaver det av att du befinner dig så långt från den verklighet du drömmer om.
För att lösa den här ekvationen kan du antingen
Manipulera ditt egna beteende så att mannen i fråga börjar ge dig det du vill ha (vilket i sig blir en manipulation av honom). Det kan funka, men det kan också inte göra det. Frågan är hur ofta man kommer ställa sig frågan om han är där av egen fri vilja eller ej. Och kärlek är väl synonymt med egen fri vilja?
Alternativt så sätter du dina behov, dina drömmar och manifesteringar i första rummet - och låter omgivningen anpassa sig efter dig. Både mer tidseffektivt och behaglig för alla inblandade.
Jag kommer att hjälpa dig med det senare alternativet, om du vill ägna dig åt det första finns det oerhört mycket material på nätet för det. Det finns även flera artiklar här på min sida om anknytnings-teori som kan hjälpa dig på traven! Men kom ihåg att du kan dyka upp med senaste fiskespöt, dyraste outfiten och mest prisbelönade draget och aldrig fånga drömfisken för du befinner dig vid fel sjö.
Hur vi vänder totalt på ekvationen för att du ska nå den verklighet du önskar, oavsett om det är med mannen i fråga, med någon annan, eller helt själv - så kräver det att vi plockar bort mannen i fråga från ekvationen. Läskigt.. jag vet. Men hear me out...
Den här mannen har varit tydlig med dig i ett års tid om vad det är han är och har att erbjuda dig här och nu - många underbara sidor och minnesvärda ögonblick, kantade av ångest, obehag och övergivande av dig. Små fragment av de känslor du drömmer om i en package-deal med alla känslor du vill bort ifrån. Ditt fokus hamnar på det du inte vill ha, och vad du ska göra för att sluta manifestera dessa obehagliga upplevelser. Din största gåva är din energi och din uppmärksamhet, vart du än riktar den växer det. Just nu riktar du den åt en situation som liknar en ond spiral, med toppar och dalar som inte tar dig någonstans och allra minst närmre dina drömmar.
Låt mig hjälpa dig skifta ditt perspektiv en gnutta.
Din dröm:
Äta paj (en metafor för vad du nu än vill åstadkomma, härliga känslor tex)
Dröm i manifesterad form:
En paj som du kan äta (en metafor för lycklig relation som genererar de härliga känslorna)
Din föredragna smak:
Äpple (en metafor för mannen i fråga, som kan ge lycklig relation och i sin tur härliga känslor)
Låt säga att den här mannen är äpplen, allt han är och erbjuder = äpple. Så du har siktet inställt på äppelpaj. Den enda möjligheten för dig att få uppleva paj är om det är äpplepaj. Du vill äta paj, pajen måste vara med äpplen. Problemet är att äpplena kanske är ruttna, inte är mogna just nu, har sålt slut, har otrygg anknytning eller egna trauman som gör att dem inte kan befinna sig tillsammans med paj.
Så, inga äpplen > ingen äpplepaj > går inte äta paj.
Karl drar > du får inte din relation > du får inte uppleva känslorna du önskar.
Ditt fokus hamnar på karln som drar, hur kan jag få honom att stanna? Om karln inte vill stanna kommer inget du gör att lyckas. Hela din chans till att äta paj går förlorad. Om vi istället justerar detaljen på slutet, smaken, så kanske du snart upptäcker att det finns.... rabarber, jordgubbar, persikor, päron, blåbär... massa intressanta smaker som både är färska, mogna, i säsong och tillgängliga. Fullt möjligt att manifesteras som ätbar paj. Poängen är att släppa kravet och förväntningen på att äpplet måste vara en del av din paj. Du behöver inte ens bestämma dig för en annan smak, bara lämna det öppet för universum/livet att besvara. Kanske äpplet mognar till sig av blotta tanken på att du justerar ditt fokus. Vem vet...
När du omdefinierar din manifestering så händer flera otroliga saker:
Du frigör dig själv från en situation som är omöjlig. Du släpper fokus från äpplet (obehaget) och lägger det på pajen (behaget). Desto mer du styr din blick och ditt fokus från det som gör dig smärtsamt medveten på att du inte har det du vill ha, till att åtnjuta ögonblick och visualiseringar som reflekterar det du vill ha - desto mer av det manifesteras i din verklighet.
Mannen som inte ämnar ge dig det du behöver frigörs från din förväntan. Äpplet blir fri från ekvationen och er dynamik, som säkerligen är lika obehaglig för honom som för dig. Om du vill er båda ert bästa - and this is not it - släpp taget om din förväntan på att han ska vara äpplet i din paj.
Universum/livet/omständigheterna får möjlighet att servera paj, med bäst lämpade smak. När du fokuserar på pajen och känslan av att äta pajen, hur det känns - istället för vilka ingredienser som alldeles tvunget måste vara med - så öppnar det möjligheten för att överraska dig. Det blir dessutom så otroligt mycket roligare att låta sig överraskas än att försöka manipulera sin omgivning till något de inte kan eller vill vara. Kanske blommar äppelträdet på nytt en vacker dag, kanske har du stött på en mycket trevligare rabarber buske innan den dagen är kommen.
Om din paj hade varit en emotionell bergochdalbana med sporadisk sex för att sen vinka av varandra i dörren så hade det här äpplet varit som gjort för dig just nu. Men nu råkar dina behov vara några andra. I en värld av kärlek och ljus - låt han vara precis den han är, och ta ditt välmående på allvar.
Det trixiga i er inte helt ovanliga dynamik är att det du gör faktiskt egentligen är ett försök att möta dina behov. Det är bara det att din metod för att få dina behov mötta är destruktiv för dig. Du tror nämligen att om du bemöter honom på ett annat sätt, visar att du finns kvar och går att lita på och tycker om honom ska en pusselbit i honom falla på plats så att han fattar hur bra och fantastisk du är så han gör detsamma för dig. Hur bra och fantastisk du än är, och hur du än visar och bemöter - så kan vi inte manipulera någon till att ge oss det vi vill ha om dem inte vill.
Mitt sista råd till dig blir därmed det här, lär känna dina behov - och börja fyll dem.
Bemöt dig själv på ett annat sätt, visa dig att du står kvar med dig, att du kan lita på dig, att du tycker om dig. När vi lägger vårt fokus på att inte bli övergivna av någon annan, överger vi i samma stund oss själva. När dina behov är mötta av dig behöver du inte att någon annan fyller dem lika desperat. Det frigör andra från bördan och ger dem möjlighet att show upp i ditt liv på sina egna villkor.
Emellanåt kommer det dyka upp människor som vill hjälpa dig fylla dina behov tillsammans med dig, på både dina och sina villkor. Äpple eller rabarber, eller något helt annat. Oavsett - paj.
Stor kram! <3
Mer passande läsning för liknande situationer:
Comments