Hur man kommer över någon och går vidare med sitt liv


Vissa människor verkligen sätter sig i vårt inre. Det spelar ingen roll om man dejtade under några månader eller var gifta i flera år. En del kan vi enkelt glida ifrån, men en del känns det som att vi aldrig kommer att komma över. Vi kan gräva och rota i åratal över varför vi har ett starkare band till vissa och varför det känns omöjligt att klippa just det bandet. Men frågan är om det gör någon skillnad. Vissa frågor får vi aldrig svar på, och även om vi skulle komma fram till ett svar - förändrar det vår situation? Ibland kanske vi gör rätt i att sluta söka svar, och acceptera att det inte finns något svar att hitta.




Att komma över en person har mer att göra med vem du är och vilken historia du berättar för dig själv (och andra) om relationen ni hade - snarare än att försöka förmildra smärtan du känner varje gång du påminns om personen. För smärtan kommer, vare sig du vill eller inte, och den enda vägen är igenom den. Det är en process, en resa - inte en destination, och så länge du tror att det är en destination kommer du att bli besviken och åter besviken över att du aldrig tycks komma fram. Så ha tålamod (jag vet att det inte är vad du vill läsa) - men allt kommer att bli bra. Jag lovar.


Här kan du läsa mer om uppbrott och varför det gör så ont när en relation tar slut.


Relationer formar grunden till meningen med vårt liv. Och då menar jag inte bara mellanmänskliga relationer utan de relationer vi har till vårt jobb, vår identitet eller våra ägodelar. Men eftersom att vi (som art) förlitar oss och vår överlevnad så mycket på våra sociala liv bär relationerna vi har med varandra extra tyngd. Så när vi förlorar en relation som var så viktig och central i vårt liv förlorar vi också den mening som associeras med relationen. Och när vi förlorar mening förlorar vi en del av oss själva. Våra relationer är tätt sammanflätade med vår mening, vårt syfte och vår egna perception av oss själva och vilka vi är. Den totalt avgrundslösa upplevelsen av tomhet vi känner när vi förlorar någon vi älskar är alltså egentligen brist på mening och identitet. Det blir som ett hål i vårt inre, och när hålet är riktigt stort och det som var vår mening nyss sagt tack och ajöken kan vi till och med landa i frågan "finns det ens någon mening med livet överhuvudtaget?".


Och det är okej att tänka så i början. Det är en normal reaktion, men fortsätter vi att tänka på det här sättet under en längre period så börjar vi fästa oss vid vårt förflutna och kan känna desperation över hur vi kan få tillbaka vårt gamla liv. Kommande uppmaning är inte lätt att läsa, höra eller ta till sig när man är hjärtekrossad eller saknar den man älskar. Men ska du ta med dig något från den här artikeln så är det detta - den här delen av dig har dött, och kommer inte att återuppstå. Det är en hård verklighet, men något måste dö för att något nytt ska kunna födas (det här nya kanske till och med är med ditt ex i en framtid, vem vet) så oavsett om du vill ha tillbaka människan, vill träffa någon ny eller finna dig själv så måste du låta det gamla dö ut först. Sen måste du hjälpa dig själv att bygga något nytt.


ATT FINNA NY MENING


Ett vanligt råd vid uppbrott är att omge sig av människor som man bryr sig om - och rådet är bra, men inte för att du ska glömma bort sorgen eller för att du får ventilera och analysera det fallerade förhållandet. Nej, det är ett bra råd därför att knytande av kontakt med människor vi bryr oss om adderar mening tillbaka i vårt liv. Absolut, det är läkande att få älta förhållandet och att göra det med vänner hjälper. Men du skapar inte ny mening i ditt liv förrän du tar dig tiden att kultivera relationer som är separata och distinkta från ditt förra förhållande, och ditt gamla jag.


Exempel på hur du gör det här är att anmäla dig till en intressant kurs, gå med i ett korpen-lag, mingla med dina kollegor, fördjupa dig i en hobby och finn människor som delar din passion. Res till platser du inte varit på förut, gå till restauranger du aldrig varit med ditt ex. Dela erfarenheter med människor och vänskaper som ligger utanför kontexten av din relation (och nej jag pratar inte om nya damer eller herrar nu, mer om det längre ner).


Det kan kännas sorgligt att lämna det föregångna bakom sig, speciellt när backspegeln har ett rosaskimrande glas. Så titta inte ens i backspegeln nu, kör in på nya vägar, se nya saker, fyll ditt liv med en ny mening - din.














SE RELATIONEN MED KLARA ÖGON


Om du fortfarande berättar historien för dig själv, och andra om "hur perfekta vi var för varandra" eller hur "det var meningen att vi skulle leva resten av våra liv tillsammans" tittar du förmodligen inte på din relation genom klara linser. Vi har nämligen en tendens att titta på vårt förflutna genom rosa glasögon och intalar oss att "vi var ett så himla bra par" eller "han är den bästa, mest fantastiska, roliga och omtänksamma person som vandrat på denna jord, hur kunde det bli såhär?".


Sanningen är att vårt minne är ganska kasst. Ofta kommer vi bara ihåg det som passar in i historien vi berättar för oss själva (och den vi väljer att tro på just nu). Vi kommer ihåg the good times för att just nu är det verkligheten vi vill tro på. Men om vi tittar på relationen i ett nytt ljus - dagsljus - så är det möjligt att vi ser att relationen tog slut för att det var en toxisk relation. När du kan se personen du haft en relation med med klara linser så kanske du ser att de inte var så felfria eller perfekta för dig. Och om du (precis som många fler människor med dig) har en tendens att skylla problemen på dig själv kanske du även kan se att det inte alls berodde på dig.


En viktig insikt jag själv fått och kommit till att acceptera är att relationer ibland inte skaver för att någon gör något fel - utan för att vi är olika. Relationer behöver inte ta slut för att två människor gjort fel mot varandra, utan beror snarare på att två människor är fel för varandra.


Men så går tankarna till alla par som finner varandra efter ett uppbrott, hur förklarar man det om grunden till separation är att man är fel för varandra? Om man verkligen lyckas med att släppa varandra och gå vidare för att bygga upp något nytt, växa som individ och utvecklas - då kan man finna varandra i en ny relation. En ny relation där man kanske är rätt för varandra. Trixet är att du inte vet förrän du låtit det förgångna dö ut och låtit det nya i dig växa fram.


DET HÄR MED REBOUNDS


"The best way to get over someone is to get under someone else"... eller? I dont think so. Om din identitet varit invirad i en relation som nu är borta kan det vara läge att vara ensam ett tag. Speciellt om relationen varit toxisk. Det är läkande och utvecklande att utforska vem man är i kontexter utanför relationen. Men att rusa in i en ny relation som fyller det tomrum du känner inom dig själv utan att ha listat ut dina behov är som att rusa rätt in i skärselden - du kommer bara bli mer bränd. Ofta är det bristen på medvetenheten om sina behov som leder till att relationer tar slut från första början. Så ta vara på tiden nu när du är ensam att utforska vem du är, vad du behöver och hur du får dessa behov mötta. För att verkligen veta måste du lista ut det på egen hand - snyggingen på kontoret eller hunken på gymmet kan inte hjälpa dig med det här. Om du inte vill fortsätta upprepa samma relationsmönster förstås, i så fall - knock yourself out.


OCH HUR MAN LISTAR UT SINA BEHOV


Konflikter uppdagas när en person, eller båda, inte får sina behov mötta på något vis. Ofta för att behovet antingen inte kommunicerats effektivt - eller för att behovet ignorerats. Oavsett så är grunden till konflikten brist på medvetenhet om sina/den andres behov. Relationen tar slut när någon bestämmer sig för att priset hen betalar för att hen inte får sina behov mötta inte längre är värt att uthärda. Desto bättre koll vi har på våra behov, desto bättre kan vi kommunicera dem till människor runt i kring oss - och en gratis bonus - desto bättre blir vi också på att tolka och möta andras behov (eller säga nej tack i ett tidigare skede).


Vi har tre fundamentala behov:

  1. Status: känsla av att vara viktig, överlägsen, utmanad.

  2. Kontakt: känsla av att vara förstådd, uppskattad, delade värderingar och erfarenheter.

  3. Säkerhet: känsla av trygghet, pålitlighet och tillit.


Vi alla har samtliga tre behov men vi prioriterar dem olika. När vi sätter ett behov överst på vår lista, som vår partner har längst ner på sin får vi problem i våra relationer som kan utvecklas till långvariga mönster. Nyckeln till att förstå varför saker och ting gick fel i en relation, och i sin tur skapa bättre förutsättningar för framtida relationer är att identifiera våra egna och vår partners behov - sen hitta sätt att bygga broar och sammankoppla dem.


Är du en person som inte kan lista ut varför dina relationer tar slut på samma sätt eller upplever att du har samma problem i relationer om och om igen - läs mer om dessa tre fundamentala behov i Mark Mansons gratis ebok här.


NÄR MAN KOMMER UT PÅ ANDRA SIDAN


Vi vet inte när eller hur och vi kan inte förutspå, men en dag står vi ansikte mot ansikte med människan som en gång var hela vår värld - och känner ingenting. Kroppen är lätt, vi har ljus i sinnet och rädslan som krampaktigt höll fast oss har släppt taget. Vi har inte längre ett hål i oss, vi är hela - på egen hand. Vi har växt, vi har lärt oss, vi har läkt. Vi är äldre, vi är bättre, vi är starkare.


Eller så står du där med ångest, en ny partner men samma problem och en oroväckande känsla i bröstet som växer sig större och större. Saknad, längtan, tomhet, ilska, bitterhet. För att du flydde från tomheten - fyllde den med jobb, en ny människa eller fest. Du trodde att du kunde hoppa över resan, snabbspola tiden, underhålla sinnet tills bättre dagar skulle komma. Men du har bara gått direkt till fängelset utan att ha passerat gå.


Om du helt ärligt vill komma över någon och gå vidare med ditt liv, då måste du göra resan - ett steg i taget. När resan är själva målet kan vi inte ta några genvägar.



0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla