top of page

Tänk om det inte är rätt person? 5 råd för dig som dejtar med relationsångest

Relationsångest.


Hello Darkness, my old friend. Du min trogna följeslagare genom livet. Vad fint att det nu finns ett namn på dig, även om du varken är en klinisk diagnos eller välkommen - så kan vi äntligen betrakta dig på lite närmre håll. I all typ av reell krigsföring studerar man sin fiende oerhört noggrant, man känner den bättre än sin egna ficka. Det enda sättet att på riktigt besegra en fiende och nå sann vinst är genom att ta in fienden i sitt hjärta, göra den till sin vän, ge den en klapp och en kyss. Bara då vinner vi, bara då blir relationsångesten snäll.


Antingen är det du som läser (förmodligen) som har en ohygglig inneboende eller så har personen du blivit kär i det. Oavsett vilket av dem kan vi alla gynnas av att veta lite mer om relationsångest och hur vi kan möta detta läskiga åbäke för att ge den lite kärlek. Istället för låta den sabotera allt som kommer i dess väg. För det gör den, om vi inte är vaksamma.


Om du som läser lever med relationsångest och känner igen dig i nedan beskrivning, så vill jag att du ska veta att jag vet precis hur det skär i hela kroppen på insidan, och hur tvivlet och tankarna äter upp dig inifrån och ut. Fan så tråkigt det är, att få vara med om så mycket härligt och så ska relationsångesten hälla bensin över allt det. Nu har i alla fall jag ägnat 30 år i sällskap med den här "kamraten" läst allt som går att läsa, lyssnat på varenda podcast, lotsat genom Youtube, tagit mig igenom min sjätte omgång terapi och fått ynnesten att öva med ett gäng fantastiska individer som mött mig i det svåra. Kamraten är kvar - but so am I. Och på vägen har jag plockat upp ett gäng verktyg som faktiskt hjälper, på riktigt.


Vad är ens relationsångest?


Relationsångest kallas ibland för relations-OCD, ja ni vet.. OCD den där kliniska diagnos om tvångsbeteenden. Rädslor och fix-idéer som att "jag kommer dö om jag inte kollar en gång till att jag låste dörren" eller "nu rörde jag stopp-knappen på bussen, så jag kommer bli sjuk". När vi pratar om relations-OCD är det snarare tankar som "tänk om jag slösar bort min tid på den här personen som inte är rätt" eller "tänk om jag inte är tillräckligt kär". Tankarna kretsar kring ovisshet och känslan av att vi inte har kontroll - det väcker obehagskänslor i kroppen. Och när vi känner starkt obehag tenderar vi vända oss mot kontrollbeteenden för att stilla skavet. Vi försöker bringa klarhet i om vi borde gå närmre eller ta ett steg bort, om vi borde stanna kvar eller avsluta. Vi hittar aldrig ett svar, utan är evig fånge i pendlandet mellan ovissheten och sökandet efter något som stillar obehaget.


Dessa kontrollbeteenden kan vara både "positiva" som att fokusera på ljusglimtarna i relationen eller personens goda sidor, eller "negativa" som att googla upp information om varningstecken i en relation eller hur man vet om en relation kommer hålla eller inte. Kanske börjar man titta på tarot-kortläggningar på TikTok för att få svar från andra sidan. Poängen med kontrollbeteendena är att hitta något slags svar eller tecken utifrån på om man är med rätt person eller inte. Ofta pendlar man mellan "tänk om han inte är den rätta" till "men han fixade så himla bra i helgen och nu skickade han ett hjärta, han är så fin".


Som bekant funkar inte kontrollbeteenden för en särskilt lång stund. Vi hittar ett lugnande svar för att kort därpå svänga tillbaka åt andra hållet. Och vår samtids favoritråd "är det rätt är det lätt" och "gör slut" är i det här fallet det absolut sämsta man kan lyssna till. För det spelar ingen roll om du fortsätter söka efter "the one" som är helt perfekt för dig, för din relationsångest bor inne i dig. För alltid. En fruktansvärt tråkig oinbjuden gäst som ska thridwheela varenda ny bekantskap.


Det ÄR helt naturligt att ifrågasätta sina dejter eller relationer, inte minst när man stöter på problem eller upptäcker sidor med varandra man inte uppskattar. Det betyder inte automatiskt att man har relationsångest, men om man känner igen sina tankar och tvivel som ett "mönster" i alla relationer man haft, eller ägnar mycket tankeverksamhet åt tvivlet trots att man varit i relationen länge och det egentligen inte finns problem - då är det möjligt att det här inlägget är för dig.


Lite tecken/symptom på relationsångest:

  • Du ifrågasätter ofta om relationen/personen är rätt för dig.

  • Du jämför din relation med andra, för att mäta/väga om din är bra/rätt eller inte.

  • Du söker upp mycket information om relationer t.ex. online eller böcker.

  • Du försöker känna efter vad du egentligen känner, om du känner dig kär eller inte.

  • Du söker bekräftelse på att relationen faktiskt är bra, genom att fråga andra eller be om mer uppskattning/kärlek från partnern.

  • Du har svårt att känna dig nöjd, fantiserar om den sanna stora kärleken eller förväntar dig att det ska kännas självklart när man träffar rätt.


Det är så att säga berg-och-dalbanan ingen ville ha.


Men det finns sätt! Det finns lindring. Det finns några små medel vi kan ta till för att hjälpa oss på vägen. Det finns tröst. Det finns ett par droppar vatten i öknen.


Om vi börjar med att acceptera att vi inte kan bli kvitt vår vän, vi kan inte radera relationsångesten från vårt inre utan vi accepterar att hen bor här och hen kommer ta mig fan inte flytta ut. Om vi börjar i den änden. Hej, välkommen hit till mig, även om du härjar och är otrevlig och stundtals riktigt obehaglig - så ska jag göra mitt bästa för att du ska ha det mysigt där inne. Så.


Det var steg ett.





Steg två. Lär känna denna någon. Vem är du där inne? Varför är du så rädd och ledsen? Så arg? Kanske är det gynnsamt att ge relationsångesten ett namn, så man slipper säga relationsångesten hela tiden. Min heter Majken, bra om man väljer ett namn man trivs med - även om man tycker väldans illa om den här relationsångesten - så ska vi trots allt spendera resten av livet med varandra. Majken och jag.


Steg tre är att samsas med relationsångesten, vi båda bor här inne, vi båda får plats men vi båda kanske inte kan få all uppmärksamhet samtidigt alltid. Ibland härjar relationsångesten som ett inferno, då får vi kanske backa lite. Ibland är det vår tur och då får relationsångesten hålla käft. Majken har förvånansvärt mycket respekt för mina gränsdragningar, så länge jag låter henne spela ut emellanåt också.


Vet att relationsångesten inte har en aning om vad sanning är. Den kan ingenting om sanning, verklighet och kan inte skilja rätt från fel. Den bara är: inferno. Majken känner mycket och starkt, skriker och gormar, härjar runt inuti och slåss. Men hon vet inte ett gnyst. Så henne baserar jag inga rationella beslut på. Det var steg fyra.


När man gjort detta grundarbete så har man den absolut mest gynnsamma förutsättningen för att börja jobba med de verktyg jag ackumulerat genom åren. De har visat sig vara förvånansvärt effektiva. Inte så att de underminerat eller utplånat Majken, men åtminstone så vi frigör oss från en mängd obehag betydligt kvickare och med lite mindre krigsskador.


Häng med!





Råd 1

Tacka nej till tankar.


Hur många gånger genom livet har man läst, hört eller skrivit "tro inte på dina tankar" "låt dem passera som moln" och hur många gånger har man lyckats med den piruetten? Förvånansvärt många, och förvånansvärt sällan. Vad som gjorde att det verkligen klickade för mig var att föreställa mig att tankar kantade av rädsla som bär på obehag antingen baseras på något som hänt i det förflutna, eller på något jag är rädd ska hända i framtiden. Oavsett om framtiden är fem minuter bort, en vecka eller några år - rädsla. När en tanke dyker upp som jag misstänker grundar sig i något jag varit med om förut säger jag - tack för den tanken men den handlar om en person jag känt och släppt, den här tanken har ingenting att göra med personen jag träffar nu. Sen liksom, visualiserar jag att jag puttar bort tanken så den åker iväg. När en tanke som grundar sig i rädslor för vad som ska ske säger jag - tack för den tanken, men det är inte intressant för mig här och nu. Sen puttar jag bort den med, byeeeeee.


Om vi ska vara ärliga är tankar jävligt konstiga, många av dem grundar sig på inget vett alls. Rena rama apcirkusen där inne, visst? Vissa tankar som poppar upp säger jag rätt och slätt "du var en jävligt knäpp tanke, hejdå" och släpper taget om. Vi har för viktiga saker att ägna oss åt än apcirkus, nuet till exempel.


När tankar som handlar om något annat än nuet, som det förflutna, rädslor för framtiden, tankar om att något inte är rätt eller vad något kan tänkas betyda är det hejdå. Oavsett om relationsångest-tankarna som cirkulerar om personen du dejtar eller om dig själv, som att du inte är bra nog eller kunde du hanterat ditten eller datten bättre - om dem ger dig obehag - tjing! Ett annat sätt att vinka hejdå till tankar är att svara alla meningar som börjar med "tänkt om.." med: då är det så. Tänk om det inte håller för alltid? Då är det så. Tänk om personen lämnar mig? Då är det så. Tänk om jag inte alltid är kär? Då är det så. Inget mer med det.


Sen kan man absolut inte förvänta sig att det ska vara tyst särskilt länge innan nästa helt-utifrån-vettet-tanke dyker upp. När man är ny på det här med att vinka hejdå till tankar blir man nästintill chockad över hur många det kan dyka upp på så lite som en minut. Men det är bara att fortsätta tacka, le och vinka. Jag föreställer mig att det minskar något med tiden.



Råd 2.

Vänd dig mot nuet.


I nuet kan ångest inte existera, visste ni det? Det är faktiskt sant. Ångest och relationsångest existerar bara i vad som redan skett och vad som kan tänkas ske, här och nu precis där du befinner dig finns den inte. Bara i tanken. Så när vi säger hejdå till tankar, skickar iväg dem eller säger tack men nej tack - så kan vi hjälpa hjärnan och kroppen grunda oss i nuet genom våra olika sinnen. Känsel, doft, syn, hörsel, smak. Ta ett bad och känn värmen mot huden, smörj in dig med något som luktar gott, dimma ner lamporna och tänd ett ljus, ta fram en bok, gå ut och ta en promenad utan hörlurar, lyssna på fåglarna, klappa ett husdjur eller ring en vän. Do what you gotta do, men gör det med öppenhet och medvetenhet. Ge ditt nu den uppmärksamhet den förtjänar. Den här stunden existerar bara nu, och för dig. Använd den till vad du vill, hitta uppskattningen, myset, välbehaget. Nuet är jävligt trevlig om man lär sig befinna sig i den. Och så fort hjärnan sticker iväg åt ett eller annat håll, till dåtid, framtid eller börjar kretsa kring någon släkting, vän eller för allt del dejt - plocka tillbaka uppmärksamheten till där du är. Gör din nuvarande minut till en så trevlig minut du kan. Det är det enda som faktiskt existerar. Ibland har man en helt vedervärdig minut, då kan vi inte förvänta oss att den ska bli strålande fantastisk, men vi kan göra den en gnutta mer trevlig i alla fall.


När du dejtar, befinner dig på en dejt eller är mitt upp i att lära känna någon, uppskatta nuet när ni är med varandra, och nuet när ni är i från varandra. Relationsångesten kan bara härja fritt så länge du är i disconnect från nuet.


Ibland är det svårt, som när Majken tappar det totalt. Det sker mer sällan, terapitimmarna och böckerna har trots allt inte varit för gäves - men ibland sker det, än idag. Då får man ge henne en stund, sen testa nuet igen. Det sker något otroligt när vi accepterar vad som är, tittar på det och säger du får vara här - så blir det genast lite lugnare. Sen kan man säga - men jag är också här och nu ska vill jag baka bröd och höra vad dem säger på radion så du får tjura där borta i tystnad så länge.


Eller nått annat, vad som helst.



Råd 3.

Is i magen.


Som 18 åring fick jag hjärtat totalöverkört av en lastbil, då fick jag rådet att ha is i magen. Aldrig hatat tre ord så mycket i hela mitt liv. Det var det sista jag ville ha, is i jävla magen. Men såhär 11 år senare är det rådet jag allt som oftast ger mig själv. Och det är ibland allt som behövs. Relationsångesten lurar oss till att vi måste ta beslut, hitta svar, veta saker vi inte kan veta. För att ta reda på svaren på frågorna vi ställer oss, tvivlen vi har - är det enda vi kan göra att ge det tid och sen se vad som händer. Under tiden kan vi ägna oss lite mer åt nuet, det vi har framför näsan. Det är så ledsamt att vara med om en virvelvind till romans för att senare i backspegeln bara minnas tillbaka på all ångest man kantades av. Det är inge vidare kul om vi ska vara helt ärliga.


Desto mer härligt är det att tacka och ta emot för de erfarenheterna som uppdagar sig - och acceptera, tacka och vinka av den inre ovälkomna sabotören. Låt tiden få visa hur historien ska utspela sig, det blir förutom mer behagligt, också mer spännande.


Att inte försöka luska och lista ut vem eller vad någon är eller kan bli eller vara för oss, utan låta dem visa själva. Och ha tillit till att du själv kommer hantera den dagen (och den eventuella sorgen) när den kommer. Kanske kom den aldrig, då har du befriat dig från en mängd onödig ångest. Låt nuet vara det den är, och låt tiden få utföra sin magi.


One step at a time.



Råd 4.

Sluta söka svar utifrån.


När vi grundar oss i oss själva, vänder oss mot nuet och vinkar hejdå till knäppa tankar - så kan vi ju inte fortsätta fylla på med mer apcirkus. Det makes no sense at all, att städa för att sen öppna dörren och släppa in nya idéer som skapar kaos. Därför bör du avfölja konton som ger relationsråd, scrolla förbi TikToks som berättar hur man vet om någon är rätt eller fel för en, välja en annan bok än en sådan om relationer och sluta fråga dina vänner vad dem tror. Gör något annat istället. Något du tycker är kul till exempel. Beteendena som vi ägnar oss åt för att ge oss svar ger oss i förlängningen mer av det vi inte vill ha - tvivel, ovisshet och obehag. Så ta din uppmärksamhet från ditt förvrängda fokus om relationer och kärlek, och rikta det mot något du tycker är nice istället. När vi vill sluta med ett beteende vi vant oss vid behöver vi fylla på med något annat istället - fylla tomrummet. Med fördel väljer du något som får det att bli varmt i kropp och själ.


På något magiskt vis brukar våra relationer bli mer autentiska när vi är mer autentiska vid oss själva. Ringar på vattnet och så vidare.



Råd 5.

Välkomna alla känslor.


På temat om att acceptera Majken och hennes konstigheter, så behöver vi också acceptera att alla känslor måste få finnas i oss. Våra konstigheter. Vi är inte 100% kära alltid, vi är inte 100% säkra alltid, vi är inte 100% glada alltid. Ibland kommer vi att vara besvikna på vår partner, ibland tycka att dem är lite fula i något nytt plagg, ibland tycka dem är sjukt onice eller orättvisa. En annan stund kommer vi sprängas av all kärlek vi känner för dem, vara så oerhört attraherade trots att dem ligger sjuka i influensa och ibland kan vi inte förmå oss andas ett endaste andetag till om vi inte vet att dem är våra. Livet är nyanserat, det goda kan inte existera utan det onda. Vi kan inte vara säkra om vi aldrig heller tvivlar. Vi kan inte känna kärlek om vi inte heller känner avsaknad av det. Ibland är en relation mest njae och ibland är det sjukt magisk. Vi måste få vara människor, allihopa. Din dejt, din partner och du med. Det viktigaste är att du på det stora hela, at the end of the day, tycker att det som är fett nice överväger det som inte är det. Att relationen i sin huvudsak är positiv. Är den det? Ge den en dag till. Kanske blir det flera stycken.




Kram för fan.

Comentários


bottom of page