Anledningen till varför du tar dåliga beslut (och hur du tar bättre)


När vi väljer något i vårt liv - oavsett om det rör sig om vad vi ska äta till middag, att skaffa barn, tackar nej till ett jobberbjudande eller jobbar över en kväll så väljer vi alltid bort något annat. Det finns alltid en vinst och en kostnad när vi tar beslut, vinsten får vi njuta av direkt, kostnaden känner vi av först i efterhand. Som när vi köper en ny fin, men inte så nödvändig kappa för 3 000 - först är vi lyckliga över vår vinst, den fina kappan. Lite senare får vi ta del av kostnaden när det blev svårt att betala hyran.


Vi föredrar att se livet utifrån vinster, njutning och framgång snarare än utifrån kostnader, smärta och misslyckanden. Men som ni vet är det inte möjligt - för allt du säger och gör finns en obegränsad mängd val du måste bortse från, för att kunna säga och göra just det du valde.


När du väljer att mysa i soffan en kväll så väljer du bort en trevlig kväll på stan. När du väljer pizza till middag valde du bort pasta. När du väljer singellivet väljer du bort partnerskapet. När du väljer frihet väljer du bort trygghet. Och så vidare. Frågan är alltså - vad är du villig att välja bort till förmån för något annat? Vad är värt att välja bort till förmån för något annat?


Om allt här i livet handlar om att att göra avvägningar, då är ett bra och tillfredställande liv samma sak som att ta bra och tillfredställande beslut. Problemet är att vi är fruktansvärt dåliga på att avgöra vad det är vi väljer bort. Att kunna se vad det är vi väljer bort när vi tar beslut är den eviga utmaningen, därför handlar inlägget idag om just det. Varför vi tar dåliga beslut och hur vi börjar ta bättre - coming right up!



VAD ÄR ETT BRA BESLUT?


Mark Manson beskriver det såhär:


Imagine I offered to play a game with you. You give me $1 and I flip a two-sided coin. If the coin lands heads, I give you $50. If it lands tails, you lose. You get nothing. What should you do?


Obviously, you should be feeding me dollars like I’m a goddamn vending machine selling free money. The downside risk ($1) is minimal and the potential upside ($50) is huge. There is no situation where you should NOT take me up on my offer.


A good decision is risking little for the opportunity to gain a lot.


Good decisions include: striking up a conversation with someone you find interesting or attractive, asking a potentially embarrassing question, spending 10 minutes meditating every day, filling out job applications for positions that you’re unlikely to get, starting a difficult conversation, etc.


Similarly, a bad decision is risking a lot for the opportunity to gain little. 


Bad decisions include: driving unsafely, lying and pretending to be someone you’re not to make people like you, getting drunk or stoned the night before an important meeting or exam, stalking your ex and sending angry text messages through the night to try to get him/her back, etc.


Vilken vinst som är värd kostnaden är subjektivt för varje människa och endast du kan avgöra vad som är viktigt för dig. Är att ge upp sitt sociala liv med vänner och familj värt en utbildning på annan ort? Är ett hus vid havet värt resorna och middagarna ute som du får offra för att ha råd? Är det värt att göra slut med en partner till förmån för att leva singelliv? Är att ge upp karriären värt det för att skaffa familj med den du älskar? Är att stanna i en relation för barnens skull värt 10 år av ditt liv? Bara du vet!


Våra värderingar är vår mätstock för att avgöra vad som är värt mer eller mindre i vårt liv. Om vi inte har koll på våra värderingar så förstår vi inte vårt mätverktyg - då blir det avsevärt svårare att ta bra beslut. Så det sanna problemet för människor med beslutsångest är - de vet inte vad de bryr sig om. De vet inte vad som spelar roll för dem. De har inte hittat något större utanför sig själva att bry sig om. Genom att fastställa sin mening, sina värderingar och utforska vinsten och kostnaderna av sina beslut gör vi det enklare för oss att ta bra beslut.



VARFÖR TAR VI DÅLIGA BESLUT?


Vi människor är dåliga på att ta beslut för att vi är dåliga på att objektivt bedöma risk och belöning. Och tyvärr finns ingen quick-fix för det här, det är så vår hjärna funkar. Vi är subjektiva. Vi har med oss gener, erfarenheter, fördomar och bias som gör att vi bedömer risk och belöning felaktigt, man kan kalla det för psykologiska misslyckanden. Mark Manson delas in dessa misslyckanden i tre kategorier:


  1. Känslor får oss att ta dåliga beslut. När vi är arga, ledsna, förtvivlade eller oroliga tar vi inte beslut utifrån en så objektiv ståndpunkt som möjligt - tvärtom. Ett beslut som klart och tydligt är bra för oss känns helt plötsligt fruktansvärt fel. Och ett horribelt dåligt beslut kan dra in oss med sådan kraft tills vi vaknar upp på en toalett i en annan stadsdel 72h senare och undrar vad som hände. Men våra känslor är inga bra vägvisare, de är bara just det - känslor. Vi har pratat om det förr men det tåls att nämnas igen, känslorna finns längst bak i hjärnan - i hjärnbarken. När hjärnbarken är högaktiv går frontalloben på sparlåga - vår rationella del. Att ta beslut i affekt är alltså aldrig en bra idé (tänk efter nån gång när du tagit beslut i affekt - hur gick det?).

  2. Vår dåliga perception av tid får oss att ta dåliga beslut. I ett experiment där man erbjuder människor $100 idag eller $150 om ett år tar de flesta människor $100 idag. Värdet minskar för oss när belöningen ligger långt i framtiden. Inom psykologin kallas detta för "present bias" - vi har t.ex. hellre rätt i en diskussion med vår partner idag än tänker på hur det påverkar relationen längre fram. Dessutom har vår hjärna svårt att sammansätta saker över tid, vi har svårt att se saker exponentiellt. Vi överskattar kostnaden av att träna 30 min per dag samtidigt som vi misslyckas med att se de negativa effekterna ett år framåt om vi inte gör det. Om vi låtsas att du övar på något, vad som helst, 30 min per dag och blir 1% bättre per dag under ett helt år. Hur mycket bättre är du vid slutet av året? 365%? Nej, du hade varit 3778% bättre (nästan 38 gånger bättre) än vid början på året. Men vår hjärna funkar som sagt inte exponentiellt - vi tänker "äh vad gör det om jag skippar en gång". Men såhär mycket bättre blir du på ett år om du tränar 30 min varannan dag: 611%. Sex gånger skillnad i resultatet för bara två gånger mer jobb. Det är skillnaden på en expert och en amatör. Du kan inte få det resultatet genom en sprint på 14 dagar, du får det genom ett stabilt maraton på 30 min per dag år, efter år, efter år.

  3. Förförelsen av social status får oss att ta dåliga beslut. Man kan undra varför våra hjärnor är så himla dåliga på dessa saker - som att vara gisslan till våra egna känslor eller dåliga på att värdera saker i framtiden. Men faktum är att genom större delen av den mänskliga evolutionen var inte de här funktionerna mentala nackdelar - utan fördelar. Fifty thousand years ago, out on the savannah, you couldn’t consider whether something would be more valuable a year from now or not. No, you had to kill a big fucking animal or be killed by that big fucking animal. That’s all that mattered. You needed to be overly concerned with the present. Similarly, we inherit a retinue of biases and prejudices around social status as well. Why? Because we’re a bunch of fucking monkeys with fancy colorful screens in front of us. That’s why. Despite thousands of years of our best efforts, humans self-organize into status hierarchies with the few reaping the most resources and opportunities at the top… and everyone else scrounging for the leftovers. Now, I know what you’re saying, “I don’t give a fuck about no status hierarchies. I am my own man/woman. I do what I want. I will not be swayed by silly social markers of prestige and class.” Well, that’s nice… but you’re wrong. Vi alla blir omedvetet påverkade av vad som upplevs värdefullt eller socialt eftersträvansvärt av andra. Det färgar vår perception av världen och det förvränger våra känslor. När vi omges av extrem skönhet, välfärd eller makt så blir vi lite trögare, lite mer passiva och mycket mera osäkra. Vi har en tendens att tillskriva personer som har hög social status - som är snygga, kända eller mäktiga mer positiva attribut. Inom psykologin kallas det för "halo-effect". Vi antar alltså att snygga människor är mer smarta, roliga och snälla än vad de faktisk är. Att framgångsrika människor är mer spännande eller karismatiska än de faktisk är. Varför tror ni att de använder modeller och kändisar i reklamer? Fundera över hur du övertalat dig själv att gilla andra kläder, annan mat, annan musik för att någon du respekterat sagt att de gillar dem. Vi alla gör det, det är omöjligt att inte göra det. Det enda vi kan göra för att förbättra våra chanser till bättre beslut är att vara medveten om det. Vara medveten om hur en person influerar dig, hur du beter dig i sällskapet av dem. Fundera över hur du reagerat om en vanlig average människa hade sagt eller gjort det som personen du ser upp till sagt eller gjort - hade du tagit efter då med?


And now it's time for the money question: HUR TAR VI BÄTTRE BESLUT?


Det finns inga permanenta lösningar för att komma runt anledningarna till att vi tar dåliga beslut eftersom de är inbakade i vårt sätt att vara - och typ tusentals år av evolution. Men genom att vara medveten kan man ta några steg i rätt riktning för att öka chanserna att ta bättre beslut.


  1. När du skriver ner dina tankar tvingas du se dem mer objektivt. Du förflyttar tankarna ut från huvudet, och ner på pappret (nästan som att de inte ens är dina). När vi skriver ut stora livsbeslut på papper stänger vi av auto-piloten och börjar utvärdera våra antaganden. Eller så kan du bara skriva en klassiskt pros/cons-lista, de avslöjar ofta vart dina bias ligger och vad det är du missar.

  2. Dåliga beslut sker ofta för att de känns bekväma eller automatiska. Känslorna styr oss fel. Vår perception av tid är felaktig och snedvriden mot nutid. Vår interna känsla för social status färgar hur vi ser på andra och oss själva. Ibland behöver vi gå emot vår intuition, ibland behöver vi göra det som känns mest obekvämt - för att det är rätt beslut. Känn rädslan men gör det ändå osv.

  3. Skapa en miljö som hjälper dig, inte stjälper dig. Kan du inte sluta äta chips - köp inte hem chips. Har du svårt att ta dig till gymmet - anmäl dig till en klass, eller hitta en träningskompis. Kanske behöver du radera appar, avfölja ett gäng personer, sluta läsa vissa nyheter. Skapa en miljö som gör det lättare för dig att ta bra beslut.

ATT INTE TA BESLUT ÄR DET SÄMSTA BESLUTET


Att vägra ta ansvar för sina beslut är ett beslut. Typ, det värsta beslutet. För när du väljer obeslutsamhet då är du inte längre orsaken till ditt liv, utan effekten. Du bestämmer inte ditt egna öde utan du lämnar det till andra runt i kring dig. Och det kan så klart vara bekvämt, att kunna skylla ifrån sig när det inte blir bra - men det kommer att trasa sönder ditt liv i längden. Ta beslut, välj ditt egna liv, lev med riskerna - det är vad som gör livet meningsfullt.




0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla