Förförelsens psykologi & hur en mans hjärna blir kär


När man befinner sig i dejtingdjungeln kan det tyckas svårt att tro - men enkätundersökningar världen över visar faktiskt att 99% av populationen önskar ett monogamt, fast, långvarigt förhållande. Det är något alla vill ha.


Men så bor man i Sverige. Landet som toppar listan på antal singelhushåll.


Ridå.


Förutom att man går sönder lite i själen av den dystra verkligheten blir åtminstone jag väldigt nyfiken. Vad gör vi för fel? Varför får vi inte till det? Men kanske framförallt - vad kan vi göra istället?


Otaliga studier visar att människors lycka och upplevda nöjdhet i sin helhet är högre när vi befinner oss i ett fast förhållande. Några studier visar till och med att vi mår bättre även i en relation som inte är toppenbra - än om vi lever länge ensamma. Ensamhet är i direkt korrelation med upplevt missnöje och psykisk ohälsa - vi är sociala djur, vi är skapta för att relatera till varandra.


Med tanke på antalet singlar i Sverige borde livet te sig som musikvideon till Geri Halliwell's It's Raining Men. Och det gör det kanske - men av kalibern Casanova i dejtingappen, snarare än friare på dörrtrappen? Det intressanta här är alltså inte hur man förför och attraherar kvantitet - utan kvalitet. Forskning på hur du får folk att falla pladask för dig - coming right up!



Förförelsens psykologi



Vi människor tenderar att fokuserar på det vi inte har. Vi har inte en relation, vi har inte drömjobbet, vi har inte ett hus, vi har inte magrutor osv. Det hör till våran biologi, vi är programmerade så för att driva oss själva till att ackumulera mer saker, människor etc. så att vi ökar våra chanser för överlevnad och att föra vidare våra gener. It's science.


Människor vill gärna berätta om vad de vill ha av livet, vilken typ av partner, vilket sätt att leva, vilken bil de vill köra. Vad man vill att livet ska ge en som man inte får och hur frustrerande det är att man inte får det.


Vad människor ofta inte fokuserar på är vad de är villiga att ge för att få. Man kan ofta få vad man önskar från världen och livet, men man måste ge något först. Med betoning på först.


Livet är en transaktion. Och livet i sig är en förförelse. Förför livet, världen och människorna i den till att ge dig det du vill ha så kommer du att få. Men för att lyckas med din förförelse behöver du ge livet, världen och människorna rätt erbjudande.








I ett socialpsykologiskt experiment delades studenter in i tre grupper och fick sedan gå på dejt med en testperson. Den första gruppen träffade en testperson som var negativt inställd till allt på dejten. Den andra gruppen träffade samma testperson som istället var positivt inställd. I den tredje gruppen var testpersonen negativt inställd till allt första halvan av dejten och sedan andra halvan positivt inställd till det som hände. Studenterna fick inte veta att de deltog i ett experiment förrän efter dejtens slut.


Attraktionen som studenterna kände för testpersonen i de två första grupperna var låg, men i den tredje gruppen hände något. Studenterna i den tredje gruppen skattade betydligt högre attraktion på testpersonen. Varför? Jo för att deras uppfattning av dejten är att personen förändrades på grund av dem. När vi får en suris att värmas upp blir vi mer attraherade, det är en form av förförelse. Självklart finns det massor fler exempel, män kan till exempel läsa boken The Game och kvinnor kan läsa boken Why men love bitches.


Men nu kanske du tänker att... jaja det kanske funkar. Men det är ju ett spel? Jag är inte mig själv? Och självklart kan du "vara dig själv" om du vill det, men var då medveten om en sak. Många människor spelar livets spel - och dem gör det bra. De är otroligt framgångsrika i att attrahera det de önskar till sina liv, som jobb, vänskaper eller kärleksrelationer. De är duktiga på arbetsintervjuer. De är duktiga i att bli valda till politiska positioner. Och de är lyckliga. De har inte lurat någon. De är inte fake. De är smarta.


Men vill du inte spela livets spel så är det alltså helt okej. Du kommer få andra resultat, bara.







Enligt psykiatrikern Raj Persaud kan man dela in mänsklig parning (sexigt ord) eller relationer i tre faser: uppmärksamhet, intresse, upprätthållandet. Eller attention, interest och maintenance på engelska. Man ser en attraktiv person i en bar, eller på Tinder och tänker wow! De har fångat din uppmärksamhet. När man sedan börjar prata och lär känna personen träder man in i intresse-fasen. Efter ett tag, veckor eller månader, träder man eventuellt in i upprätthållandet, eller maintenance. Man ingår ett långvarigt förhållande. Poängen med teorin är att man behöver olika uppsättning skills i de olika faserna. Vi alla känner någon som är en toppenperson som vi inte förstår varför de inte har en partner - kanske har de väl utvecklade skills för upprätthållande-fasen men inte för uppmärksamhet eller intresse. Det är ett bra verktyg för att pinpointa förbättringspotentialer.


Modellen rymmer även teorier om att lyckliga långvariga förhållanden kräver rotation på faserna. Vi behöver tända vår partners uppmärksamhet på nytt, hålla intresset och sedan upprätthålla. Om och om igen, för att ha en härlig relation i 40-60 + år. Vi får inte sluta förföra varandra, eller livet - då slutar livet förföra oss tillbaka. Vad behöver du ge först för att få det du vill ha?


Raj Persaud använder faktiskt Casanova som exempel på modern tids främsta förförare av kvinnor. Han var toppen på uppmärksamhet och intresse, och katastrofalt dålig på upprätthållandet. Men det finns mycket kring förförelse vi kan lära av karln.


Casanova gick inte in på en bar eller shoot his shot på Tinder och fick till det direkt. Casanova gick in på en bar (förmodligen inte Tinder) och såg en attraktiv kvinna sedan spenderade han flera månader med att uppvakta och förföra henne innan han till slut lyckades. Om du får till det direkt i en bar eller efter ett DM handlar det dessvärre inte om dina förförelseförmågor - sorry to break the news. Förförelse är när du träffar någon som är mediokert intresserad eller rent av ointresserad av dig och du omvandlar det till fanatisk lust.


Boom.


Tyvärr är Tinder, DMs och sms sånt där som mördar förförelseskills och ger oss påtagliga sociala konsekvenser.


Men hur som helst.


Historian lyder att Casanova gick in på en bar, ser en otroligt fysiskt attraktiv skådespelare som han åtrår. Det visar sig att skådespelerskan har ett medfött talfel och kan inte uttala bokstaven R. Casanova, utan att riktigt ens samtala med kvinnan, vänder på klacken och ägnar sedan kommande tre dygn instängd på sin kammare där han skriver en pjäs helt utan ord med bokstaven R. Efter dessa tre dygn återvänder Casanova till baren, överlämnar sin pjäs till skådespelerskan och förförelsen lyckas.


Casanova kunde ha sagt "Kan inte låta bli att märka att du har ett litet talfel där, men vet du vad? Jag kan betala för talteknik-lektioner, jag köper dig talterapi!" Rent pragmatiskt är det mer hjälpsamt för skådespelerskan än en pjäs med ord helt utan R. Men det Casanovas talteknik-lektioner hade förmedlat till skådespelerskan är att det är något fel med dig, men jag kan fixa det innan jag dejtar dig. Det kanske låter lite väl uppenbart i Casanovas fall, men faktum är att det är exakt så här vi ofta kommunicerar med människor runt i kring oss - det är åtminstone vad vi sänder ut.


Casanovas smartare drag, pjäsen, förmedlar något annat. Den säger - ändra inget! Du är perfekt som du är och mitt jobb är att hjälpa världen se den perfektion jag ser.


Det är sexigt.


Moderna män tycks tycka att panik-blommor från Pressbyrån eller ett skämtsamt flirtigt meddelande på Tinder klockan 23.45 är essensen av förförelse och blir förvånade (och tbh stötta) när kvinnor inte handfallet kastar sig över dem i tacksamhet. Men faktum är att vi är fullt medvetna om att panik-blommorna eller den skämtsamma komplimangen på Tinder kan (and probably will) gå ut till 10-100 + andra. Det är inte specifikt.


En handskriven pjäs helt utan ord med bokstaven R kan du inte ge till vilken dam som helst. Bara en. Det är specifikt. Det är förförelse.


Casanova lyckas nämligen med något som väldigt få människor som dejtar gör - han fyller ett ouppfyllt behov.


Skådespelerskan har ett ouppfyllt behov av pjäser utan R, något hon inte ens visste om att hon saknade. Casanova diagnosticerar behovet och möter det på ett mer fulländat sätt än det någonsin blivit bemött på förut. Om du finner någons ouppfyllda behov och fyller det på ett sätt det aldrig blivit fyllt förut så kommer du att lyckas i din förförelse. Oavsett om det rör sig om ett kärleksintresse, en business partner, en chef, en förälder eller vem som helst egentligen.


Jag säger det igen: vad kan du ge först, för att få det du vill ha?



Hur hjärnan blir kär



Jag vet jag vet, vi skulle prata kvalitet inte kvantitet. Men Casanova är inte MVP i detta inlägg utan det blir istället Dawn Maslar - forskare inom neuropsykologi som kommit fram till vad som sker i våra hjärnor när vi blir kära.


När socialpsykologisk manipulation inte når hela vägen får vi ge oss på biologisk hjärntvättning. Helt enkelt.


Kvinnor och mäns hjärnor fungerar lite olika. När vi blir kära ökar några av våra signalsubstanser och vissa minskar. Det är för att vi fyller olika syften i fortplantningen - kvinnan ökar sina chanser till överlevnad för sig och sitt barn om hon först väljer en man med resurser, bra gener osv och sedan håller sig till honom för skydd och ett gott leverne. En man ökar sina chanser till att föra vidare sina gener om han sprider säden i vinden, typ.


Anyhow.


Serotonin-nivåerna sjunker i både kvinnor och män när vi blir kära, något som gör oss lite mer besatta. När en kvinna blir kär ökar hennes oxytocin som gör oss henne kärleksfull, kortisol ökar och gör henne mer nervös/uppstressad och testosteronet ökar som gör henne mer aggressiv och offensiv. När en man blir kär sjunker istället testosteroner vilket gör honom mer passiv.


Vilken miss, nature.


Du kan läsa mer om vad du ska göra om mannen som fångat ditt intresse drar sig undan här.





Så detta är vad som händer när man blir kär, men hur blir man kär? Det finns ett stort kunskapsglapp i forskningen just kring hur människor blir kära eftersom att det är så svårt att genomföra studier på levande människor. Psykologin har ofta fått vända sig till studier på djur och så blev det även i detta fall. Men vilka djur blir egentligen kära?


Forskarna började titta på vilka djur som lever i monogama relationer, med andra ord djur som parar sig exklusivt. Valet föll på prärie sorkar som bara har en partner genom hela livet.


Man tittade först på signalsubstanserna och injicerade en och en i sorkarna för att sedan injicera en antagonist för att blockera upptagningen. När dem injicerade dopamin och sedan blockade upptagningen såg man att kärlekskänslorna uppkom och sedan försvann. Det räckte dock inte för att förklara mänsklig kärlek, eftersom dopaminnivåer går upp av många olika anledningar - som casinospel, choklad eller TikTok. Man började titta på oxytocinet - den andra signalsubstansen som ökade hos kvinnor. Det visade sig att en kvinnas oxytocin-nivåer går upp med 51% när hon hittar en partner hon är intresserad av. Om man blockerar utsöndringen försvinner kärlekskänslorna.


Man visste nu att dopamin tillsammans med oxytocin är vad som gör kvinnor kära, men det kan inte stämma för män - på grund av testosteron. Testosteron blockar nämligen effekten av oxytocin. Man tittade då på signalsubstansen i män som är väldigt lik testosteron, argininvasopressin. När man i studien med sorkarna injicerade argininvasopressin och sedan en antagonist fick man samma resultat som hos kvinnorna, kärlekskänslorna kom och försvann sedan.


Nu visste man vad det var som hände när vi blev kära, men inte hur vi blir kära.


Men man vet redan att dopamin ökar när vi dejtar, när vi är taggade och exalterade över att potentiellt stöta på the love of our life. Så länge en kvinna dejtar och är glad går dopaminet upp. Oxytocin, hormonet som gör att vi litar på någon, som får oss att vilja mysa, kyssas och vara nära ökar när vi lär känna en partner som vi börjar lita på. Men det finns en hake. Oxytocin ökar successivt genom dejting - men skjuter i höjden när en kvinna får orgasm.


Det ser lite annorlunda ut för män.


Dopamin tillsammans med argininvasopressin är de signalsubstanser som gör män kära. Dopaminet går upp på samma sätt som för kvinnor, men hur går argininvasopressin upp? Inte när mannen får orgasm, utan när mannen är sexuellt stimulerad - dvs när han dejtar en partner han är sexuellt intresserad av. Men det finns en hake - argininvasopressin går ner när en man får orgasm.


Det är inte bara signalsubstanserna som spelar roll för hur vi blir kära utan även receptorerna - mottagarna av signalsubstanserna. Och hur får man receptorer? Man behöver tillräckligt med signalsubstanser så att hjärnan hinner bygga receptorer för att möta behovet. Det behöver finnas signalsubstanser tillräckligt länge för att receptorer ska hinna skapas för att sedan fylla dem.


På ren svenska: män behöver tid (inte orgasm).


En annan aspekt Dawn Maslar undersöker är själva effekten av committment, alltså åtagandet eller engagemanget man lägger i en relation. Hur spelar den in? Hur kan 99% av populationen vilja ha monogama långvariga förhållanden när 99% av Tinders manliga utbud utger sig för det motsatta?


Det har gjort flera studier på testosteron och män, däribland en longitudinell studie som visade att:


När en man är singel är hans testosteronnivåer relativt höga. Så fort han committar till ett långvarig förhållande, eller gifter sig (det var ingen skillnad på de två) sjunker nivåerna. Hänger ni med nu - testosteron blockar effekten av oxytocin. Oxytocin är ett hormon för anknytning och tillit.


Let me break it down to you:


Män behöver tid för att hinna skapa tillräckligt med receptorer för att ta tillvara på de signalsubstanser som utsöndras när han är sexuellt stimulerad. När han har höga nivåer testosteron är han mer benägen att uppvakta en potentiell partner. När han får orgasm sjunker nivåerna och han blir passiv, det är först efter åtagande av relationen han kan få en effekt av oxytocin som gör han han knyter an.


Kvinnors oxytocin ökar markant redan när hon är intresserad av en potentiell partner, den fortsätter öka successivt och skjuter i höjden vid orgasm. Hennes testosteron ökar vilket gör henne mer offensiv och antar en mer maskulin energi i att bli påstridig.


Jag vet inte om ni kommer fram till samma sak som jag men - det skaver lite här. Våra hjärnor sätter käppar i hjulet för oss när vi försöker hitta rätt livspartner. Mannens testo driver på tills han får orgasm sedan blir han passiv samtidigt som kvinnan knyter an och blir mer benägen att investera i den nu passiva mannen.


Rena rama Discovery Channel.



Min extremt kortfattade kontenta



Tålamod är en fiskares bästa vän, oavsett om man är Casanova eller vill biohacka någons hjärna. Jag är absolut ingen förespråkare för kyskhet, men när en man blir passiv - låt karln samla sig. Han behöver fylla på med lite testo innan han kan återkomma, jaga inte stackaren då, sätt dig ner i båten.


Och för herrarna: inga panik-blommor, och det här med att bjuda hem den potentiella modern till dina barn på ett glas vin i din lägenhet 1 timme utanför stan en sen lördagkväll... Din morfar åkte förmodligen skidor i 2 dygn för att bjuda ut din mormor på dansen om en månad, step it up.




0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla