top of page

Hur du dejtar - om du har en otrygg undvikande anknytning

Det är sommar, det är enligt Hasse Andersson guld och gröna skogar. Alla singlar väller ut ur sina lägenheter med en fake tan och nya glansiga solglasögon redo för årets stora chans till romans. Vi är lösa, vi är lediga. Vi möter någon med vackert leende som är taggad på livet och vi ägnar sena nätter, tar kalla dopp och slår rekord i rosé med varandra. Livet känns genast lättsamt och vi är höga på oxytocin.


Och sen..


Åh nej tänker ni nu, inte ett men. Men det kommer alltid ett men. Lika säkert som sommaren rinner som sand ur våra fingrar. Lika säkert som höstens mörker smyger sig på, lika säkert som löven ändrar färg och faller till marken. Lika jävla säkert kommer det ett men.


För du har en otrygg undvikande anknytning.


*Vad kul*






En kortis om Anknytningsteori


Anknytningsteori har jag skrivit om många gånger förr, och om ni är helt nya på ämnet kan ni börja i den här änden, för att ta reda på vad det egentligen innebär och vilken anknytning du själv mest sannolikt har. Om du är sugen på att utmana din anknytning och få lite handfasta tips på hur man gör det på ett så hälsosamt vis som möjligt hittar du en kort och koncis lista här. Men om du är ett så kallat "svårt case" - då är det här inlägget för dig.


Om du känner igen dig i flera av följande punkter är sannolikheten mycket stor att du har en otrygg undvikande anknytning, håll till godo:



- Du har ett starkt behov av självständighet och egen tid. För mycket kommunikation eller tid med dejten skapar inre obehag.


- Du är karriärsdriven, ambitiös, fyller schemat med hobbys och vänner. Du har ett "fullt" eget liv med begränsad plats för en partner.


- Du undviker samtal om känslor med personen du dejtar.


- Du skapar distans efter tillfällen då ni varit nära. Du kanske håller dig borta fysiskt, kopplar bort dig från era kommunikationsvägar eller rätt och slätt är mentalt någon annanstans när ni spenderar tid ihop.


- Du skapar en dynamik där dejten inte kan svika dig, genom att till exempel inte tillåta dig "släppa taget". Eller själv svika dejten innan hen hinner först.


- Stonewallar, silent treatar eller lämnar situationen när personen du dejtar uppvisar känslor.


- Du tycker att dejten är för needy och osjälvständig när hen uttrycker behov. Till exempel är du oförstående över att dejten vill göra planer en bit in i framtiden eller ses mer än en gång i veckan och du tycker att godnatt-sms varenda dag är ett helt sinnessjukt påfund.


- Du rationaliserar sönder relationen och söker efter alla tänkbara anledningar för att avsluta den. Känslor är inte en del av ekvationen.


- Känner inre lugn när relationen avslutas.



Tjolahopp. Inte svårt att förstå att det ibland är krångligt att som otrygg undvikande har svårt att få relationer att hålla i längden, även om otrygga undvikande inte nödvändigtvis behöver ha svårt att hitta passande friare eller charmar upp drömtjejen med enkelhet.


Men sex månader, eller ett år down the line. När dejten ska bli till flickvän, eller förväntningarna runt ikring blir högre. När priset du betalar börjar bli obehagligt högt och din inre värld blir till ett inferno du inte kan kontrollera.


Då gör men:et sin entré.


Men - det betyder nödvändigtvis inte det du tror. Det behöver inte betyda att partnern är fel, att du är oförmögen till kärlek eller är dömd att för evigt leva som eremit.


Det betyder faktiskt att du är kär. Trot eller ej.


Det betyder att du känner känslor, kanske till och med kärlek. Men kärlek för dig är detsamma som inferno. Och ditt inre kaos och sår har blivit petat på av den här dejten. Det tolkar du som att personen är fel, istället för att blicka inåt och läka det inre såret så gör du slut. Och sen gör du om samma balett med en ny person. Igen, och igen, och igen. Kanske för evigt.


Du attraheras till en person, vill gå närmre och lära känna, men när du börjar känna känslor så aktiveras din anknytning och du gör det du alltid gjort för att få obehaget att sluta - tar dig bort från det som aktiverade din anknytning.







Så vad, mina vänner, kan vi göra åt det här? Hur bryter vi mönstret? Hur kan vi välja en ny väg framåt? Hur kan vi möta vårt inre så att vi kan börja möta de människor vi stöter på på ett annat vis? Hur ska vi dejta annorlunda för att skapa en långvarig relation med en människa vi bryr oss om?


Glad att du undrar.


Hur du dejtar som otrygg undvikande


Steg 1. Lär känna dig själv och bli bekväm med att vara obekväm


Ett ganska klassiskt tecken på att man är otrygg undvikande är att man inte bara undviker känslor i relation till andra människor utan även känslor i relation till sig själv. Man har sedan tidiga barnsben lärt sig att känslor är obehagliga, något vi ska ignorera eller undvika. Tyvärr är det fullkomligt omöjligt att fly från våra inre känslor, hur mycket vi än försöker distrahera oss med jobb, träning, vänner, kul evenemang, hobbys, sociala medier eller filmer och serier. Dem går nämligen inte att springa ifrån, eftersom dem bor inuti dig.


När du börjar lyssna på dina inre förnimmelser, så kommer du att höra vad dem försöker säga dig. Känslor är inte farliga, och egentligen inget mer än vägvisare. En inre GPS. När vi upplever sk negativa förnimmelser eller obehagliga emotioner ger det oss en möjlighet att blicka inåt och titta på vad den här informationen försöker säga oss. Vad försöker vår kropp göra oss medvetna på. Vilken del inom oss själva behöver lite mer uppmärksamhet, lite mer omvårdnad?


När vi slutar försöka ignorera våra känslor blir de genast mindre läskiga. När vi lyssnar på dem en stund, erkänner deras existens och låter dem få härja en stund så glider de snart nog förbi. Precis som moln. Känslor är precis som väder, övergående. På samma sätt du inte kan springa från ett regnoväder, lika osannolikt är det att du kan springa ifrån obehagliga känslor. Det är först när du accepterar regnet och att du blir blöt, som du kan se det fina i stunden. Andas in den rena doften när nederbörden avtar, njuta av solstrålarna som sakta letar sig tillbaka efter att stormen dragit förbi.


När du flyr från dig själv och din inre verklighet överger du inte bara möjligheten till äkta kontakt med människor runt ikring dig, du överger i allra högsta grad även dig själv.


När negativa känslor härjar. Sitt med dem, lyssna på vad dem försöker säga dig.





Steg 2. Lita på att andra människor inte är ute efter att såra dig


Vi alla är barn varav vissa levt lite längre på jorden än andra. Vi alla vill egentligen bara bli älskade för dem vi är, accepterade, välkomnade, vara tillräckliga. Ibland använder vi mindre bra metoder för att uppnå det, det betyder inte att vi är har onda avsikter eller vill skada varandra. Men den erfarenheten du har fått med dig från att du var liten är att sårbarhet resulterar i besvikelse, sorg, smärta. Någon i din närhet hade inte förmågan att hantera dina känslor och därför har du inte fått en hälsosam lektion i hur man gör just det. När din förälder avvisade dina känslor, kanske förminskade dem, straffade dig för dem eller sköt bort dig för dem så lärde du dig att känslor gör ont. Kärlek är inferno. Därför försöker du springa från ditt inre, och när vi inte accepterar en del av oss själva blir det omöjligt för oss att acceptera andras inre. När din dejt uttrycker känslor eller behov så gör det dig smärtsamt medveten om dina egna obesvarade sådana - och genom att avvisa din dejt tillåts du fortsätta fly från dig själv.


Öva på att se från din dejt, eller partners, perspektiv. Vad är det som pågår i dem just nu? Hur kan jag möta dem på ett tryggare sätt? Kan jag kommunicera mina egna rädslor, behov, tankar, känslor för att skapa samsyn? Hur visar jag respekt gentemot den här människans rättighet att leva och verka på jorden precis som hen är?


Det är inte rättvist att neka andra människor sina känslor, behov eller inre och utmåla dem som fel för att vi är för rädda för att möta vårt egna. Vi alla utkämpar krig inom oss själva som ingen annan ser. Öva på att give people some grace, och lite mer empati.





Steg 3. När din anknytning aktiveras, fånga dig själv och gör sedan tvärtom


När vi blir triggade brukar jag kalla det för att först fånga sig själv. Kanske tar det någon dag, eller ett par timmar innan det går. Först skenar infernot men snart nog, försök fånga dig själv. Lyssna inåt, vad var det som hände här egentligen? Istället för att fokusera på vad dejten skapar för obehag i dig, eller vad hen gör för fel eller sagt för fel - fundera över vart det här obehaget egentligen kommer ifrån. Försök att skapa en gråskala av situationen, måla bilden. Allt är inte svart eller vitt, vissa människor är inte bara rätt eller fel för oss. Obehaget du känner är inte nödvändigtvis intuition eller magkänsla på att något står fel till eller den här personen är fel för dig.


Fånga dig själv i stormen, och möt dig själv där först.


Kanske behöver du be om lite tid för reflektion. Kanske behöver du närma dig din dejt för ni har missförstått varandra. När du vill dra pluggen och avsluta alltihopa - gå närmre, möt din dejt, våga var en gnutta sårbar, uttala din rädsla. När du helst av allt vill dra till andra sidan jorden, ses en stund istället. När du vill säga något elakt, säg något vänligt. När du vill ta förhastade beslut, avvakta.


Vi ska inte ta beslut när vi är triggade eller i emotionellt tumult. Det är fel tillfälle för att ta beslut. Låt stormen passera, och när era inre sår är vilande och du känner dig trygg och lugn och ni känner samhörighet. Där och då tar du de bästa besluten. Där och då vet du vad som är rätt eller fel.


Din hjärna är alldeles för formad till att tolka situationen utifrån ett typ av sätt. För en otrygg undvikande är det inte alltid läge att lita på hjärnan. Rationella beslut är inte alltid de bästa för dig. Den lilla tysta röst som viskar inne i dig, i maggropen, i bröstet. Den vet vad som är rätt. Först när du tystar hjärnan kan du höra rösten. Om du brukar ta högst rationella beslut, gör tvärtom.





Steg 4. Det finns ingen perfekt människa för dig, så sluta leta efter hen


Människor är inte felfria. Det är ju inte du heller, eller hur? Otrygga undvikande har en tendens att leta fel med sina dejter för att få en anledning att göra slut, för att sedan fortsätta sökandet efter "den rätta". Det lite oturliga i letandet är att det i början alltid känns rätt, väldigt rätt. För du är inte triggad än. Personen du fäst din uppmärksamhet på har inte djupa känslor för dig än, har inga förväntningar eller behov på närhet eller intimitet. Inga krav på sårbarhet. Då är det väldans bekvämt för en undvikande person att våga gå nära - det finns ju ingenting att förlora. Det är inte läskigt än. Allt är bara härligt och lätt.


Tills.. ja ni vet vad. Och vips är du helt övertygad om att det här är helt fel människa för dig och du behöver avsluta prick nu innan du sårar hen mer.


Sen börjar jakten på nytt.


Sannolikheten är stor att du kunde varit lycklig med kanske inte alla, men många, av dina tidigare dejter. Du hade säkerligen levt lycklig i alla dina dagar och fått alla dina emotionella behov tillgodosedda av både Anna, Lisa, Tova eller Mikaela. Det är ju nämligen inte damerna det är något fel på, utan dig.


Skojar. Det är inget fel på dig. Det är bara så att du kodat in information i kropp och sinne från en svunnen tid som nu färgar hela din vuxna möjlighet till samhörighet och partnerskap. Det existerar inte en endaste person på jordklotet som kan möta den delen av dig själv förutom du. Om du gör det kan helt plötsligt väldigt många fina människor vara potentiella livspartners åt dig. Då är det nästan bara att välja och vraka, till och med.





Steg 5. Dejta en trygg person


Som otrygg undvikande är det helt klart mer fördelaktigt att dejta människor med viss anknytning än andra. Men eftersom majoriteten av oss är omedvetna om vår anknytning ser det ofta ut såhär:


- Undvikande dejtar sällan andra undvikande, för ingen av dem ser till att de får kontakt eller håller tag i varandra.


- Undvikande dejtar sällan trygga för tryggt anknutna människor är bekväma med intimitet, närhet, kontakt och att förlita sig på varandra. Det skyr den undvikande som pesten, eftersom det tvingar dem att möta sig själva. Eventuellt tröttnat den trygga tids nog på att handskas med den undvikande som stänger ner, undviker och flyr från relationen stup i sekunden.


- Undvikande dejtar ofta otryggt ambivalent anknutna, därför att ambivalenta svänger i sin anknytning. Å ena sidan kan de ignorera dig (för att få en reaktion) och å andra sidan vågar de inte tappa kontakt, söker närhet och pushar relationen framåt. Eftersom att den ambivalenta håller hårt i relationen kan den undvikande komma och gå lite som den vill.


Dynamiken mellan en otrygg undvikande och en otrygg ambivalent är oturlig för den bekräftar varandras rädslor. Den undvikandes rädsla för att bli kvävd och kontrollerad bekräftas av den otryggt ambivalentas behov av kontroll och närhet. Den ambivalentas rädsla för att bli övergiven och utelämnad bekräftas av den undvikande som överger relationen fysiskt och emotionellt.


Därmed är det absolut mest gynnsamma för en otrygg undvikande som vill ha en långvarig relation att dejta tryggt anknutna individer. I alla fall om dem samtidigt är villiga att utmana sig själva och jobba på sina inre sår.


Du listar ut om en person är trygg, undvikande eller ambivalent genom att vara uppmärksam på hur dina dejter agerar när dem blir triggade. Hur agerar dem när du försvinner en stund? När du återkommer? Hur agerar dem när rädslor aktiveras? Hur möter dem dig när du uttalar behov eller är sårbar?


Möts du av känslostormar? Stonewalling? Silent treatments? Extrema känsloutbrott? Oändligt gråt eller krav på never ending djupa samtal? Får du inte ta dig själv egen tid? Hotar personen dig eller om att hen ska göra slut? Tar saker och ting sig orimliga proportioner?


Eller möts du av lugn, nyfikenhet, öppenhet och empati? Möts du av möjlighet till egen reflektion, och givande samtal? Möts du av ursäkter, förståelse och acceptans?


För en otrygg undvikande anknuten person väcker det som bekant emellertid obehag att bli accepterade och mött i det svåra, i det här läget är det viktigt att våga. Att ha mod att vara sårbar. Det är sann styrka och mod att våga ta ett leap of faith. Att våga förlora, för att vinna.


När vi hittar en trygg individ att jobba på våra inre sår med så uppstår den enskilda möjlighet till att själv bli en mer trygg person. Det går inte på egen hand, vi kan bara förändra vår anknytning till fullo tillsammans med någon annan. Så om det är ditt mål, blir ditt jobb att hitta en sådan person, påbörja arbetet tillsammans, och inte släppa taget.


Lycka till <3


bottom of page